(Text in English below!)
Är en varm anhängare av att som naturfotograf fokusera på att fånga ögonblick i den lokala naturen, den som kan nås till fots eller med benägen hjälp av kollektivtrafik. En anledning till detta är att det finns otroligt mycket att upptäcka i närmiljön bara man är uppmärksam, och gärna lite morgonpigg också förstås! En annan anledning är att jag inte har bil eller körkort…
Ett helt och hållet frivilligt val som jag egentligen inte reflekterat över förrän naturfotografen i mig vaknade till liv igen efter flytten till Stockholm för några år sedan. Och inte ens då kändes det som ett stort problem då man ju som sagt kan ta sig iväg en bra bit med buss och tåg och sånt – det tar bara lite längre tid, och man missar de där allra tidigaste gryningsbilderna för man måste vänta på första bussen på söndag morgon…men man får ju fina bilder lite senare också. Brukar jag intala mig själv.
Men så kom Corona och satte tillfälligt stopp för allt resande med kollektivtrafik, och plötsligt är den lokala ytan mer begränsad än någonsin. Så det blir lite för många vändor i veckan då ryggsäcken mest fungerar som träning för nacke och rygg. Vilket i och för sig är bra, men inte riktigt det primära syftet. Och för första gången finner jag mig därför på riktigt avundsjuk på alla – naturfotografer och andra – för den frihet i trygghet som en bil just nu innebär. Att kunna åka iväg någon timme bort bara, utan att göra avkall på den så viktiga sociala distanseringen – vilken lyx. Att jag inte förutsåg detta för typ 25 år sedan?!
Samtidigt har jag fortfarande min lokala frihet, och trots tillfälliga svackor så kommer lusten till fotandet förhoppningsvis alltid att vara starkare än självömkan. Allt som krävs är trots allt bara ett första klick på kameran – sedan är allt som det ska vara, oavsett var jag befinner mig.
****
In English:
As a nature photographer I very much endorse the idea of capturing moments in my local surroundings, reachable by foot or by way of public transportation. One reason for this is that there are so many amazing things to discover and uncover locally – you just have to be attentive, and ideally wake up early! Another reason for the above is that I do not have a car or driver’s license…
This is a very conscious choice of mine which I’ve have never had reason to reflect over until the photographer in me woke up again after moving to Stockholm a few years ago. And not even then did it seem like a big problem as it is possible to get around quite well with buses and trains and such – it just takes a bit longer, and you usually miss out on those early morning pics because you have to wait for the first bus on Sunday morning…but you get nice pics later in the morning too. Or so I tell myself.
Then came Corona and put a (temporary) end to travelling with public transportation, and suddenly the local surroundings are more local than ever before. Which means a few too many walkabouts during the week where the backpack mostly functions as exercise weight. Not a bad thing per se, but not its primary purpose. And for the first time in my life I find myself envying every man, woman and photographer for the safe freedom a car means at the moment. To be able to just go an hour away while maintaining the ever so important social distancing – what a luxury. Why did I not foresee this 25 years ago?!
At the same time I still have my local freedom, and despite temporary dips in inspiration my love for photography will hopefully always be strong enough to pull me back up again. All it takes is one first click on the camera and everything is as it should be, no matter where I am.